Lozzan

Mumin? Marulk? Mjölk?

Nej, Mysteriet på Greveholm såklart! I morgon är det som de allra flesta vet första december och även om jag ska ge årets julkalender en chans tror jag ändå det är säkrast att se ett avsnitt om dagen av den troligtvis bästa julkalendern genom tiderna (Jul i Kapernaum kan konkurrera med den, men jag var ju bara tre år när den sändes och det var rena skräckfilmen för mig).

I början av hösten plockade jag undan tavlor och i stort sett allt "måskräp" på byron och hyllorna i samband med att jag rensade rejält i alla lådor. Det var väl tänkt att jag skulle få lite ordning i mitt rum men det hände inte så mycket mer.
I morse fick jag ryck och kände att jag var tvungen att göra något. Jag rev fram en massa ramar och ljuslyktor men bestämde mig till sist att det som ställde till med problem var möbleringen. Man krockade med sängen när man kom in i rummet så den ställde (eller rättare sagt drog i) vid fönstret. TV var jag ju såklart tvungen att se från sängen och det passade bra vid fotänden.
Jag har ingen bra bild på hur det såg ut vid skrivbordet innan. Det var inte så stor skillnad, byrån stod och tog plats precis vid dörren och skrivbordet stod alltså närmast fönstret. Den hade även en ovandel som jag tog bort då den bara gjorde det trångt och man var tvungen att flytta datorn varje gång man skulle göra något annat vid sidan om.
Som syntes har jag fortfarande inte fått upp några tavlor och ljuslyktor. Jag har även en idée om en hylla ovanför skrivbordet. Sängkläderna är i tvätten så det kommer nya i kväll (i fall någon undrade varför sängen ser så "naken" ut)

På bäggen som inte syns kan jag tala om för den som inte vet att det är en starkt rosafärgad fondvägg och precis vid/bakom dörren finns två garderober.

Ett tag hade jag fått (vad jag tycker är) ganska många läsare i bloggen vilket var riktigt kul. Nu har jag inte varit särskilt aktiv på ett tag och det jag skriver är rätt ointressant. Tyvärr blir det så när det är fullt upp med annat, jag hoppas att det blir lite lugnare till våren.

Ha en trevlig helg!

Som jag skrev tidigare är jag väldigt, väldigt trött. De senaste dagarna har varit lite små fulla.
I onsdags var jag som vanligt i stallet på kvällen och även om jag åkte hem lite tidigare än jag brukar var det inte så mycket jag kunde/orkade göra när jag kom hem.
Torsdagens skoldag avslutades med ett naturkunskapsprov om olika energiformer. Det var tack och lov ganska lätt men helt lugn kan man ju inte vara förren man får resultatet. Eftermiddagen och kvällen gick åt att handla, pimpa rullatorn och handla lite till.
Idag, fredag, började jag med att skriva ett prov om ideologier. Jag vet ärligt talat inte hur det gick. Som vanligt svarade jag ju på allt och lät förhoppningsvis inte för dum, men om jag har rätt vet jag inte. När jag kom hem orkade jag inte annat än lägga mig i soffan och titta på tv i tre timmar. Sedan försökte jag få ordning på hästbilden (orka förklara för de som inte vet) och nu sitter jag alltså här. Strax ska jag ätao ch sedan blir det Idol.

Ha en trevlig helg!

Igår, direkt efter naturkunskapsprovet (som inte kändes alltför svårt) blev jag upphämtad av mamms och Tove och så åkte vi till inte mindre än tre leksaksaffärer och inhandlade "pimp".
Pyntet tog vi med till min moster som hade köpt en rollator (som jag från och med nu kommer att skriva ut som rullator eftersom det är så jag säger det). Min mormor fyllde 60 för ett tag sedan men var inte hemma då så firandet för henne blir i morgon och eftersom hon inte önskar sig något och faktiskt ska firas in i en helt ny tiotal-ålder så passar det ju bra med en liten skämtpresent. Tyvärr kan ju inte jag följa med eftersom jag jobbar men jag kunde iallafall vara med och pimpa rullatorn.

Jag hoppas att ni kan se lite från bilderna iallafall, trots att de är ganska dåliga. I mitten kan ni iallafall se mig och min syster som sätter dit "bling". Eller jag blir rättare sagt överfallen av min mosters rottis. Lille Valle förstår inte riktigt att han inte är så liten. Haha, det brukar väl vara så med stora hundar?

Jag ber om ursäkt för dåligt skrivet inlägg, jag skyller på att jag är extremt trött.

Just nu funderar jag på vad det är som gör att jag kan gå upp på morgonen och fungera (relativt) normalt. Jag har haft ett par jobbiga dagar och det gör det svårt för mig att se positivt, då jag kanske behöver det som mest.

Vad är det som får er att stiga upp på morgonen?

Väldigt upptagen helg...men här kommer iallafall en bild jag fotade i juni som har fått en liten uppfräschning i photoshop. Tyvärr blev ankans färg konstig och inte som jag ville. Så kan det bli när man inte fotar i rätt ljus från början.

Nu är Lars borta. Bra.

Den här morgonen var det om möjligt ännu halare än igår. Redan på altanen höll jag på att halka och slå mig, men det blev bättre på asfalten och jag ville inte missa tåget så jag tog cykeln iallafall.
När jag cyklade förbi några radhus där det finns en tvättstuga (jag är nästan säker på att det är det iallafall) på ena gaveln såg jag en gammal..öh..en äldre dam sitta på knä precis vid dörröppningen uppe på trappavsatsen. Hon såg ganska så nöjd ut så förutom att det såg lite konstigt ut så tänkte jag inte så mycket.
När jag kom närmare bad hon mig om hjälp upp då hon inte klarade det själv. Visst, tänkte jag. Det är alltid bra att samla lite extra karma. Så jag stannade och hjälpte henne på fötter.
Förresten, glömde jag att säga att det var svinhalt? Tror ni inte att jag ramlar, eller rättare sagt att cykeln halkar när jag bromsar. Jag har fortfarande ont över större delen av låret och armen.
Jag tyckte jättesynd om mig själv, det gjorde emellertid inte tanten (nu är hon inte en äldre dam längre). Snäll som jag är gick jag fram och hjälpte henne upp på fötter och frågade om hon behövde hjälp med något mer men inte då. Jag linkade fram till min cykel igen när jag hör henne mumla någonting. Så jag ger henne hennes rullator också som hade ramlat iväg en bit.
Vissa tycker säkert att jag låter elak, men glöm inte att jag faktiskt hjälpte henne trots att jag kämpade med svår smärta och riskerade livet. Och nej, det var inte tantens fel. Det var vädrets...Mästadels iallafall.

Cykla lugnt!

Måndag igen och datornkunskap vilket betyder att jag kan blogga från skolan. Jag har inte så mycket att skriva om förutom att jag har ont i huvudet och fullkomligt avskyr potatisbullar. Åtminstone de man får i skolan, de vi gör hemma på potatismos är goda (haha).

Simma lugnt! (haha, igen)