Söndagsmusik ( Steps - 5,6,7,8 )

Minns ni?


Vardag

Hur kommer det sig att jag, när som helst under dagen (på tåget, framför TV'n), kan komma på alla möjliga saker att blogga om och de mest kreativa meningarna dyker upp i mitt huvud? När jag väl sitter vid datorn blir det däremot inget bloggande. Det finns helt enkelt inte något att skriva.
Rutin är svaret. Just nu ingår inte bloggandet i min vardag. Trist, för jag gillar ju att skriva om vad jag tycker och tänker.

Denna morgon tar jag ett lätt och uttjatat ämne bara för att; jag talar självklart om Idol. Kort sagt tyckte jag att det var en ganska ljummen kväll och juryns vida kort var både väntade och oväntade. Jag förstår för allt i världen inte varför personalfestsångerskan nummer ett gick vidare efter telefonröstningen. Kanske är det jag som missar något, medelåldersförläldrar blir kanske lite schlagersugna en fredagkväll i oktober eller så är svaret att tonårskillar gillar att driva med den lilla röstmakt de faktiskt får (vi får se om alla nyblivna artonåringar vågar sig på att rösta "på riktigt" nästa år, det är nästan så att man hoppas att de struntar i det).

Tyvärr åkte ju min lilla favorit Jon ut. Visserligen har han inte gjort något mer än bra framträdande sedan auditionen men han är fortfarande cool. Det är väl så, att vissa är helt enkelt inte födda till att stå på idol-scenen och vissa bör inte vara det heller.

Ha en trevlig lördag!

Söndagsmusik (Mika - Rain)

Inte för att det regnar idag, men jag har suttit hela morgonen och förmiddagen fram tills nu och försökt bli klar emd Denverövningen. Det märk verkligen inte hur många timmar jag har lagt ner på den!


Söndagsmusik (Val Emmich - Hurt More Late)


Söndagsmusik (Katy Perry - Thinking of You)

Nyss (nåja, nästan iallafall) hemkommen från Borensberg och sitter med Geografiläxan i högsta hugg. Vad passar bättre än lite söndagsmusik?


Musique du dimanche (et étudiant) - (Bénabar - L'Effet Papillon)

Vad säger man? Förutom geografiprov, psykologiredovisning och svenskaläxa har jag diktation i franska. Bara att börja tänka och tala franska hela dagen med andra ord.

Je ne sais pas ce qu'il chante, mais le chanson est un peu marrant. Je pense...peut-être. Haha.


Som packade sillar

Eftersom allt vad skola och jobb heter inte riktigt har nått full fart än måste man passa på att roa sig lite! Igår åkte jag in till Norrköping med några kompisar. Det var ju RIx FM festival!
Redan på tåget dit märktes det att det skulle bli mycket folk. När vi sedan hade väntat på spårvagnen i en kvart bara för att upptäcka att vi inte skulle få plats (tänk er bilderna från Asien med fullpackade bussar och tåg) så fick vi ta våra korta och bege oss till fots till Vasaparken. Det tar ju inte tider att gå dit, dessutom så var det, trots allt folk, lätt att få en hyfsad plats...ett tag. För man blir girig och vill hamna närmare scenen vilket leder till att man får en ännu sömre plats och har man hittat ett bra ställe där man både ser och hör kommer det efter att tag någon och ställer sig i vägen. Det är bara att gilla läger, kul hade vi iallafall!
E.M.D, Måns Zelmerlöw, Andreas Johnson, H.E.A.T, Martin Stenmarck, Lili och Susie, Janet, Kim, festivalens husband Ramsells och dansgruppen Ragdollz var där.
Tyck vad man man vill om artisterna i fråga, man kan inte låta bli att dras med! Jag till exempel har väldigt, väldigt, väldigt svårt för Lili och Susie, men lik förbannat sjöng jag med iallafall (i det lilla jag kunde av deras texter). Mest röstbackup från mig fick nog Andreas Jonsson när han sjöng "Glorious" och även Måns Zelmerlöw skrek vi ganska så bra till. Han var den sista vi lyssnade på innan vi var tvungna att sicksacka oss ut från folkmassorna för att gå till tågstationen. Vi missade med andra ord både E.M.D och Martin Senmarck. Jag vet att ialalfall jag ahde lite röst kvar att sjunga med, men man ska väl sluta när man är på topp? (kan för övrigt tillägga att jag aldrig har förstått uttrycket "man ska gå när sdet är som roligast")

Tågresan hem var en helt annan historia. Hade det varit mycket folk på spårvagnen vi inte fick plats på var det inget emot hur fullpackat tåget var! "Jag vet att det verkar omöjligt men kan ni försöka att packa ihop er så mycket som möjligt" ropade tågföraren ut. Senare ropade tågvärden ut att tåget var för fullt för att man skulle kunna stänga och köra iväg. Folk verkade inte så pigga på det så det tog ett bra tag och många uppmaningar från tågvärden för att få ut folket (det skulle alltså komma en buss och hämta upp de som gick av).
För att försvara mig så stod jag för det första i gången mitt i en vagn och kunde inta ta mig ut, dessutom skulle jag ham till Mantorp och troligt är väl att bussen hade stannat i Linköping.
Ungefär tio minuter efter utsatt tid kunde tåget äntligen köra iväg. Det skulle visa sig att bussen antagligen hade varit ett mycket trevligare alternativ. Jag brukar vara tolerant och är ju själv sjutton år, jag vet hur det är att vara ung. Jag är ung, men i detta fallet kände jag mig väldigt gammal. Speciellt på platser som tåg fullt med folk tar man extra hänsyn till folk runt omkring. Man skriker inte, dricker inte, spelar inte musik med mobilen och man låter för i helvete bli att peta på okända människor.
Nu vet inte jag om de var lediga idag som jag, troligtvis inte, så varför bli full på en torsdagskväll? Ikväll är det nollning och skit inne i Linköping så gårdagen var nog bara en liten uppvärmning mot vad jag kommer att se idag. Jag jobbar dock i morgon bitti så jag kommer att ta det lugnt, det gör jag visserligen även om jag är ledig. Vi har superkul trots att vi inte blir stupfulla, eller kanske just på grund av den anledningen!

För den som inte orkar läsa mitt långa blogginlägg (börjar jag skriva kan jag inte sluta, något jag måste träna på) kan ni iallafall få se på lite bilder, man ser ju lite färger, haha. Lägger även ut ett litet, litet videoklipp.



Ha en härlig fortsättning på veckan!

Söndagsmusik (Johnny Cash - Hurt)

Det var verkligen länge sedan jag kom ihåg det här med söndagsmusik, å andra sidan existerar knappast söndagar på somamren (eller så är varje dag en söndag, det beror på hur man ser på det).
Musiken kanske inte har så mycket sommarkänsla, men låten är så bra att den fungerar året runt!


Till Vildingarnas Land/Where the Wild Things Are

I går var jag som sagt på bio och fastnade totalt för en filmtrailer. Jag förstod att den var baserad på en barnbok, även om det inte var någon jag kände igen.
Nu på morgonen har jag, efter att besviket ha letat igenom sf:s hemsida, alltså googlat och faktiskt hittat vad det var för någon film jag såg reklam om.

Filmen, vars svenska titel är Till Vildingarnas Land, är bygger på en bom av Maurice Sendak med samma namn. Den handlar som många andra om en liten pojke som upptäcker en ny, spännande plats och nya, spännande varelser.
Jag tycker att den verkar påminna lite om filmen Bridge To Terabithia på det sättet att den oupptäckta fantasivärlden är just en fantasivärld som endast existerar i barnets huvud. Tyvärr har jag ju som sagt aldrig hört talas om boken tidigare så ärligt talat vet jag inte så mycket om vad filmen kommer att handla om. Det jag vet, är att trailern är otroligt gullig, jag har sett en pyamas jag vill ha (visst skulle jag bli söt i den?) och att jag blev lite skeptisk när jag såg avslutningen på trailern. Jag hoppas att vildingarna inte ser ut som fotbollsmaskotar i alla scener.

Trailern


Ha en trevlig dag!


Blue Water High

Igår såg jag ett par minuter av sommarlovsmorgon, jag blev knappast imponerad. Idag, när jag runt tjugo i tio, skulle äta frukost och satt och gläppte mellan kanalerna såg jag det som jag borde ha vetat; de kör (den sista säsongen av?) Blue Water High! Jag har alltså missat avsnitt ett och två, får se till att ta igen det.

För de som inte vet vad jag pratar om:
Första säsongen av denna Australienska serie spelades in år 2005 och sommaren 2007 sändes den i Sverige i Sommarlovsmorgon. Säsong två sändes sommaren därpå (men tror att den sändes på Barnkanalen tidigare).
Ett antal ungdomar (sju i första säsongen, sex i de andra) från hela Australien har lyckats få chansen att gå på skolan Blue Water High och som med hjälp av sponsorpengar från Solar Blue (ett företag som tillverkar sportkläder) har en sammankopplad akademi för unga, talangfulla surfare.

Om man inte sitter och försöker se kritiskt på serien, den blir som det mesta ganska fånig då, så kan iallafall inte jag låta bli att bli totalengagerad. Jag, klumpig, osmidig och med världens sämsta balans, vill inte göra annat än surfa hela dagarna.
Det tråkiga är att ingenting slår första säsongen. Karaktärnerna blir bara plattare och plattare och andra säsongen kändes riktigt uttjatat (eller så är det bara jag som har blivit äldre, vem vet). Å andra sidan räddades den av att Heath Carroll (Adam Saunders), en av karaktärerna från första säsongen, var med i ett par avsnitt.
Nu har ju jag bara sett knappt ett avsnitt från den tredje säsongen, men jag kan väl inte säga att jag är imponerad (än). Det känns som om kvalitén på bild och ljud är mycket sämre, de nya eleverna är ungefär lika intressanta som förra årets och man kan redan nu se vilka par som ska bildas. Vi får hoppas på att det kommer någon intressant twist på det hela! Någon kanska visar sig använda dopingpreparat, vara schizofren eller något annat spännande.
Bara för att det är en barn/ungdomsserie ska den inte behöva vara tråkig, eller hur?



Den överlägsna första säsongen finns att köpa på bland annat CDON och Discshop.


Den bortglömda konsten att bevara en hemlighet

Jag städade lite bland mina dokument på den här datorn (som sagt, när jag väl har börjat städa kan jag inte sluta) och hittade inledningen till en novell jag började skriva för säkert över ett år sedan. Jag måste erkänna att jag faktiskt blir lite imponerad av mig själv, det var ju riktigt bra. Nu blev jag riktigt sugen på att fortsätta skriva! Tur att jag har lov.

På tal om text och historier, jag började på en ny bok igår. Den bortglömda konsten att bevara en hemlighet av Eva Riche närmare bestämt. Eftersom jag inte har kommit så långt är det svårt att säga vad jag tycker, men den verkar helt klart lovande.
Boken utspelar sig på 50-talet (redan där låter det bra, eller hur?) och huvudpersonen är en artonårig tjej som alldeles i början av boken träffar en, vid första mötet, underlig människa. Det är väl så långt jag har kommit, hihi.
Damernas Värld har beskrivit boken som "...en lättsam och närmast otidsenlig historia med Breakfast-at-Tiffanys-känsla." Låter inte det bra?

Nej, nu måste jag ta bort mitt nagellack innan mina naglar kvävs och börjar flika sig. Jag borde koka mitt linsfodral också, det var "bara" femton dagar sedan sist. Jag kanske inte är så ordningsam som jag trodde.

Ha en trevlig dag!


Söndagsmusik (Boyceavenue - Disturbia)


Vakna!

Haha, jag kan inte låta bli att posta denna.

Söndagsmusik (Val Emmich - High Noon)

Idag har jag varit iväg hos mormor hela dagen och firat mors dag. Är helt slut så det blir inte så mycket fundering över vilken låt jag väljer denna söndag. Därför blir den en av mina många favoriter.
Enjoy!

songfacts.com

Musik kan tolkas olika av olika människor och det är väl kanske det som är tjusningen med det. Även om det är så tycker jag att det är intressant att veta vad den personen som faktiskt skrev låten hade för avsikt med den, och det är nästan lika intressant att läsa andras tolkningar.
Jag kanske är jättefter, vem vet, men igår snubblade jag in på
songfacts.com och blev genast fast. Jag vet inre riktigt hur säker all information är eller hur "utbudet" är, men vem vet. Förutom just tolkningsrågan kan även annan intressant fakta finnas med.
Visste ni till exempel att Chris Carrabba (Dashboard Confessional) ska ha sagt att han skrev sången These Bones (finns med på albumet Shade of Poison Trees) efter att ha läst boken Twilight av Stephenie Meyer?


Söndagsmusik (Alexander Rybak - Fairytale)

Behöver jag skriva något motivering varför denna låt blir veckans söndagsmusik?

Nervöst

Woho! Norge fick första tolvan!


Eller ska man säga "fan", kan verkligen den som leder först vinna?

ESC

Ja, än så länge har det ju inte skett några större missar (men ni såg väl när Sotbritanniens sångare var nära på att få en av fiolisternas stråkar i ansiktet? Hihi, man får passa sig så att man inte står för nära!).
Jag tycker faktiskt att det är, i jämförelse mot andra år, ett ganska starkt stgartfält. Flera av låtarna är hyfsade. Mitt "hatbidrag" är Ukrainas. Det är tacky och snuskigt, väldigt osmakligt.

För de som inte vet vad jag pratar om, se inlägget nedan. Nu måste jag stålsätta mig inför poängutdelningen. Usch, det kommer att bli riktigt jobbigt!

Spänningen stiger...

Den som har missat att finalen av Eurovision Song Contest är i kväll måste ha bott i en jordkällare, eller vänta. Faktum är att några av eleverna på travskolan idag inte visste om att tävlingen avgörs ikväll, vi säger väl att barn under tolv år är ett undantag.
Jag är inte schlagernörden som kan varje lands bidrag utantill, och jag kan inte rabbla upp samtliga vinnare under åren. Däremot har jag sett alla "inför ESC"-program och jag tror inte att det har gått en dag denna vecka som jag inte har sagt ordet "melodifestivalen" under lunchen. Jag är helt enkelt sådär lagom melodifestivaltöntig.
Det töntigaste av allt är kanske att jag blir så himla insatt när alla dessa kuvert ska öppnas, och ännu värre när det kommer till röstningen. Jag skrattar glatt åt när de bidragen jag inte tycker är särskilt bra får låga poäng, samtidigt som jag mår riktigt dåligt när några länder blir totalt utklassade. Det är det som är värst. Jag mår seriöst dåligt när alla länder ger sina poäng, det känns i magen.
Mina favoriter inför kvällen då? Ptja, egentligen är väl inte det här min typ av musik (bara i hemlighet, haha) så det är svårt att hitta klockrena favoriter i detta sammangang. Självklar måste jag säga att Alexander Rybak är riktigt bra. Trots dålig engelska, för enkel text och lite gapighet kan jag inte låta bli att gilla låten och framträdandet. Han är så charmig!
Som jag har skrivit tidigare är Sveriges bidrag ett av de jag tycker mindre om, men vid såna här tilfällen kommer den lilla nationalisten fram inom mig.
Go Malena!


ESC

Jag, liksom många fler på denna kontinent, sitter och kollar på den första kvaltävlingen i Eurovision Song Contest. Jag måste säga att jag blir lite nördig i dessa sammanhang och är lite lätt nervös för Sveriges skull. Malena Ermans låt var inte min favorit på långa vägar i den Svenska melodifestivalen (ärligt talat ogillar jag den, men det är en annan femma) men jag vill så gärna se Sverige i final. Det känns inte lika kul att kolla annars.

God kväll, och lycka till Sverige i tävlingen!

Tidigare inlägg