Lozzan

Jag, Lovisa, sexton år (ett tag till) i Mantorp med en näst intill sjuklig telefonskräck blev nyss uppringd av "Dolt nummer" och gissa vad? Jag svarade! Framsteg! Tyvärr var det inte någon som ville prata med mig, jag blev nästan lite sur över det. Kanske är jag inte så rädd för att prata i telefon när allt kommer omkring.

Det är ungefär det mest intressanta som har hänt idag antar jag. Sovmorgon och tre ganska sega lektioner som jag tyvärr inte tog vara på. Jag har uppsatser att skriva i både Samhäll och Svenska, det går väl bra respektive sådär måste jag väl erkänna. Tur att det är studiedag i morgon!
På tal om uppsatser måste jag skriva en uppsats i Franskan i moron också (om man kan kalla två hundra ord uppsats), och på tal om franska blev jag och ett par kompisar lite halvt tillsagda för att vi tydligen inte är tillräckligt aktiva på lektionerna. Jag erkänner, jag sitter inte och skriker svaren rätt ut (på alla möjliga språk) och jag hör inte till de som sitter men näven i vädret hela tiden. Jag svarar när jag kan svaren, vilket inte händer lika ofta på franskan som de övriga ämnena då det faktiskt är något jag inte är särskilt lysande på. Jag får väl börja att räcka upp handen och svara "Je ne sais pas" hela tiden så blir hon nog nöjd. Då svarar jag ju faktiskt på frågorna, eller hur?
Det är nästan skrämmande hur dålig jag är på att prata franska trots att jag har läst det i närmare fem år. Speciellt då jag faktiskt har ganska lätt för språk... Det är just det där flytet med meningsbyggnader och liknande som är svårt. Det kommer ju inte lika naturligt som svenska eller engelska, men det är kanske inte så konstigt.
Resten av dagen fram tills nu har varit ganska lugn och den kommer förmodligen avslutas i soffan framför TV:n. Jag känner mig lite lagom avslappnad efter en relativt "lugn" power walk (lugn i jämförelse mot de senaste dagarna, jag har mer eller mindre flugit fram som!).

Det var väl det jag hade att bjuda på idag. Som ni ser är mitt bloggande lite segt numera, segare kommer det kanske att bli då det är en del prov som väntar, men det är påsklov om om fyra veckor!
Påskägg! Ledighet! Vår(?)! Jag längtar!

Jag tror, och hoppas, att de flesta av oss tycker att rodeo inte är något annat än rent djurplågeri. Enligt mig finns det inget humant sätt att utöva denna så kallade "sport".
Vad har ni att säga om det?

Ni anar inte hur ont jag har i huvudet just nu..aj, aj. Tyck synd om mig!

Trots rubriken är jag på riktigt bra humör idag! Skolan var väl lite extra seg då alla ettor utom min klass slutade klockan elva eller ett, vi fick glatt stå ut med både historia och samhällskunskap på eftermiddagen. Tur att det är intressant.

I programmet Du är vad du äter tjatar Anna Skipper alltid om surdegsbröd. Jag har förstått att det är en lite nyttigare typ av bröd och att det tar ett tag att göra. Igår försökte jag fråga mamma lite mer exakt hur man gör (mammor ska ju kunna sådant) men hon visste inte mer än mig. Trots min okunskap bestämde jag mig för att baka bröd när jag kom hem från skolan.
Sagt och gjort, tyvärr var datanördarna hemma vilket ledde till att min planerade research begränsades till en kokbok. Inte dåligt det heller iochförsig. Det fanns två recept, det ena innehöll frasen "dag fem" så jag blev lite avskräckt. Det andra är någon enklare variant förstod jag det som och det behövs bara två dagar.
Nu har jag ialalfall blandat ihop vatten, jäst och något gråaktigt mjöl. Alltså måste jag orka göra resten i morgon kväll, jag jobbar ju hela dagen. Vem vill inte ägna sin lördagkväll åt att baka bröd?

Tjo!

De senaste dagarna har jag haft väldigt svårt att sova, förhoppningsvis blir det bättre i natt. Förutom att förkyldningen har blivit lite bättre så jobbade jag idag och är därför ganska trött. Åkte ner till stallet vid halv åtta och kom hem straxt innan fem. Trots kylan var det skönt att komma iväg och göra lite nytta.

Jag ska se klart på lyxfällan, läsa lite och sedan måste jag få lite sömn, så...
God natt!