Den bortglömda konsten att bevara en hemlighet

Jag städade lite bland mina dokument på den här datorn (som sagt, när jag väl har börjat städa kan jag inte sluta) och hittade inledningen till en novell jag började skriva för säkert över ett år sedan. Jag måste erkänna att jag faktiskt blir lite imponerad av mig själv, det var ju riktigt bra. Nu blev jag riktigt sugen på att fortsätta skriva! Tur att jag har lov.

På tal om text och historier, jag började på en ny bok igår. Den bortglömda konsten att bevara en hemlighet av Eva Riche närmare bestämt. Eftersom jag inte har kommit så långt är det svårt att säga vad jag tycker, men den verkar helt klart lovande.
Boken utspelar sig på 50-talet (redan där låter det bra, eller hur?) och huvudpersonen är en artonårig tjej som alldeles i början av boken träffar en, vid första mötet, underlig människa. Det är väl så långt jag har kommit, hihi.
Damernas Värld har beskrivit boken som "...en lättsam och närmast otidsenlig historia med Breakfast-at-Tiffanys-känsla." Låter inte det bra?

Nej, nu måste jag ta bort mitt nagellack innan mina naglar kvävs och börjar flika sig. Jag borde koka mitt linsfodral också, det var "bara" femton dagar sedan sist. Jag kanske inte är så ordningsam som jag trodde.

Ha en trevlig dag!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback